Operationen gav René livet tillbaka

. Publicerad: 2010-11-24 Det första året efter operationen gick René ner 60 kilo. Nu väger hon 74 kilo. Operationen gav René livet tillbaka
Köp Plus - läs hela intervjun.
Depressionerna började i tonåren "Pappa talade om hur ful, fet och värdelös jag var" 3 Blogga om artikeln
Länka till artikeln från ditt blogginlägg - kopiera den här adressen:

http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article8146684.ab

Efter år av tröstätande stod vågen på 137 kilo och René Krés planerade att ta sitt liv. Nu har den 28-åriga tvåbarnsmamman fått tillbaka livsgnistan – tack vare magsäcks­operationen i Tyskland.
– Jag hade aldrig klarat att vänta på köerna här hemma, då hade de lika gärna kunnat köra över mig med en lastbil, säger hon.

René Krés sätter på kaffe och dukar fram ett stort fat med hembakade bullar hemma i villan i Säffle.
Efter år av tröstätande stod vågen på 137 kilo och René Krés planerade att ta sitt liv.

Nu har den 28-åriga tvåbarnsmamman fått tillbaka livsgnistan – tack vare magsäcks­operationen i Tyskland.
– Jag hade aldrig klarat att vänta på köerna här hemma, då hade de lika gärna kunnat köra över mig med en lastbil, säger hon.





– Innan operationen hade jag ätit upp hela det här fatet innan bullarna ens hade tinat. Nu kan jag ta en och vara nöjd med det, säger hon.

Depressionerna började i tonåren. Mycket av det dåliga måendet berodde på en frånvarande pappa. René sjukskrev sig ofta från skolan i smyg. I stället gick hon till Konsum och köpte godis.

– Att äta var ett sätt för mig att försvara mig, att gömma det som var jobbigt.

Kristina Ohlsson

Vilken överviktsoperation passar dig bäst ?

Vilken överviktsoperation passar dig bäst - Sleeve Gastrectomy eller Gastric Bypass?
CFTK var först i Sverige med Sleeve Gastrectomy och har hittills utfört fler än 500 operationer. Fortfarande är det väldigt få kliniker i Sverige som kan erbjuda Sleeve Gastrectomy.

Sleeve Gastrectomy innebär att magsäcken omformas till ett smalare rörformat organ. Cirka 75% av magsäcken tas bort. Den övre och nedre magmunnen är intakta.

Ursprungligen var Sleeve Gastrectomy en del av operationen duodenal switch. Duodenal switch innebär en omfattande urkoppling av tunntarmen och för att minska riskerna delar man ofta upp duodenal switch till två separata operationstillfällen där man börjar med att göra en Sleeve Gastrectomy. Det har då visat sig att många patienter klarar sig med enbart det första steget och Sleeve Gastrectomy har därför på senare år börjat användas som en separat operation.
Övervikt och fetma är idag ett mycket omfattande samhällsproblem. För den som lider av fetma påverkas hälsan på många sätt och diabetes, högt blodtryck, nedslitna knä- och höftleder och cancer är bara några exempel på följdsjukdomar till fetma. Risken att dö i förtid är betydande och individens livskvalité är ofta nedsatt.

Fetma orsakas av både ärftliga faktorer och miljöfaktorer. Särskilt de sista decennierna har vår livsstil, med ett större kaloriintag i förhållande till vår kaloriförbrukning, medfört en stadigt ökande medelvikt i hela vår befolkning. För att vända denna trend krävs ett omfattande förebyggande arbete som än så länge bara startat.

För den som redan har fetma krävs en behandling som varaktigt förändrar livsstilen vad gäller kost- och motionsvanor.

För många är detta mycket svårt att åstadkomma. När konservativ behandling med kost- och motionsråd, eventuellt i kombination med någon form av medicinsk behandling, inte lyckas är kirurgisk behandling ofta att rekommendera.

Operationer mot fetma är idag väl utprovade med god effekt också på lång sikt. Våra operationer görs med titthålskirurgi och vi använder olika metoder beroende på vad som passar bäst för patienten. Våra vanligaste operationsmetoder är Gastric Bypass och Sleeve Gastrectomy. Båda operationerna kostar hos CFTK 98.000 kr. I detta pris ingår, förutom själva operationen och postoperativ vård, läkarbesök både före och efter operationen, blodprovs-tagning, kostrådgivning av dietist före och efter, psykologbedömning vid behov, uppföljningsprogram under 3 års tid samt en två dagars "Livsstilsskola" med inriktning på kost, motion, kropp och själ.

Vi arbetar med ett team av sjuksköterskor, kostrådgivare, dietister, psykolog och kirurger och vår målsättning är att ge våra patienter ett helhetsperspektiv på sjukdomen.

Viktminskning kan öka fertiliteten
I samband med viktnedgång kan fertiliteten öka. Vi rekommenderar dock att man inte blir gravid ett år efter en viktoperation eftersom det händer så mycket i kroppen under viktnedgång att barnets bästa inte kan garanteras.
Risker och komplikationer
En operation är ett stort och oåterkalleligt steg som medför risker både på kort och lång sikt. Det måste därför vara ett beslut som tas efter mycket moget övervägande. Det finns risker med alla typer av operationer. Risken för komplikationer efter viktoperation är relativt små. Eftersom operationerna utförs med titthålskirurgi minskar riskerna ytterligare. De närmsta dagarna efter en viktoperation finns dock risker för blödning, läckage och blodpropp. Två dygn efter operationen vårdas man på sjukhus där sjuksköterskor och undersköterskor noggrant följer patienternas tillstånd, gör kontroller och tar dagliga blodprover. Risken för komplikationer är störst dagarna efter operation då man befinner sig på sjukhus. Därefter sjunker risken betydligt.

Kan man förebygga tarmvred efter en laparoskopisk gastric bypass?
På senare tid har man uppmärksammat risken för tarmvred efter en gastric bypass utförd med titthålsteknik. Eftersom det blir få sammanväxningar efter titthålskirurgi rör sig tarmarna lättare och detta ökar risken för att de kan "sno sig" och orsaka ett tarmvred. I USA rekommenderar man därför att sy fast tarmarna så att de inte kilar in sig i de fickor som bildas i tarmkäxet när man utför en gastric bypass. Det har inte varit rutin i Sverige att göra detta men sedan en tid använder vi denna metod vid CFTK. Vi anser att det avsevärt minskar risken för tarmvred efter gastric bypass.

Övriga biverkningar
På längre sikt finns risk för närings- och vitaminbrist. Riskerna för detta är större vid Gastric Bypass än vid Sleeve Gastrectomy. Oavsett operationstyp är detta något som man är väl medveten om och blodprover tas under uppföljningen på alla patienter för att kontrollera närings- och vitaminnivåerna. Alla patienter får recept på mediciner och vitaminer vid hemgång. Månaderna efter Sleeve Gastrectomy är det relativt vanligt att få besvär av halsbränna. Detta beror på att operationen sker nära övre magmunnen. Alla patienter får därför även förebyggande medicin mot halsbränna. Halsbrännan brukar dock avta efter en tid. Under viktnedgången finns även risk att man tappar hår. Det har att göra med att kroppen tidigare varit van att få näring i överskott varpå även håret har fått mycket näring. Då man förändrar sina kostvanor behöver kroppen till en början prioritera näring till vitala organ såsom hjärta, lungor och njurar. När man kommit upp i normalt närings- och vitaminintag igen upphör håravfallet.

http://www.cftk.se/oeverviktsoperationer/risker-och-komplikationer.aspx

Kolla om ditt midjemått är farligt

Genom att hålla koll på din midja, kan du avgöra om du behöver gå ned i vikt. Plocka fram måttbandet och läs av Toppforms tabell. Foto: Rolf Carlsson/Pressens bild
Kolla om ditt midjemått är farligt
Den övervikt som sätter sig kring midjan är förknippade med en rad riskfaktorer för hälsan. Framför allt drabbar detta män, men alltfler kvinnor ökar också omfånget kring midjan. Dåliga matvanor, fel, fet och för mycket mat ger övervikt, men ny forskning visar också att rökning ökar på bukfetman.
Det fett som lagras kring magen kan lättare frigöras och transporteras till livsviktiga inre organ och kan då ställa till problem.

Ökad ris för diabetes
Att vara överviktig, särskilt om fettet sätter sig kring midjan ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Dessutom blir en övervikt en belastning för skelettet, leder och ligament.

Det enklaste sättet att ta reda på om man befinner sig i riskzonen är att mäta midjan. Stå upp och mät midjan ungefär vid naveln efter det att du har gjort en normal utandning.
För kvinnor ökar hälsorisken om midjemåttet överstiget 80 centimeter, är måttet över 88 centimeter är det en mycket ökad risk. För männen ökar hälsorisken över 94 centimeter, över 102 centimeter är den mycket ökad.

Kvinnor
Under 80 centimeter = Bra
Mellan 80-88 centimeter = Se upp
Över 88 centimeter = Hälsorisk

Män
Under 94 centimeter = Bra
Mellan 94-102 centimeter = Se upp
Över 102 centimeter = Hälsorisk

Mät även höften
Ytterligare en metod är att mäta midja och höften. I detta fall tar man hänsyn till både midje- och höftmått när man bedömer hälsorisken. Man mäter då midjemåttet som ovan och dividerar det med höftmåttet, där höften är som störst.

För män bör resultatet inte överstiga 1 och för kvinnor inte 0,85. Om midjemåttet överstiger höftmåttet innebär det en hälsorisk.


Källa: Apoteket

Allt om protein

Allt om protein

Protein finns främst i kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Samt i bönor, linser och i viss mån i andra baslivsmedel som bröd, potatis, ris och pasta.
Som tegelstenar för kroppen
Protein finns främst i kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Det finns också i bönor, linser och i viss mån i andra baslivsmedel som bröd, potatis, ris och pasta.

Protein är en viktig byggsten i kroppen och behövs bland annat för att tillverka nya celler.

Om du äter en allsidig kost är det ingen risk att du får proteinbrist. Snarare är det så att vi i i-länderna äter onödigt mycket protein.



Bättre och sämre
Protein finns i både animaliska och vegetabiliska livsmedel, men det är lite skillnad på kvaliten.

Så kallat fullvärdigt protein är bäst för kroppen, det finns mest i animaliska produkter. Det protein som finns i vegetabiliska livsmedel är inte riktigt lika bra.

Det är därför det är extra viktigt för vegetarianer att äta ordentligt för att få i sig tillräckligt med protein ändå.

Ingen risk för brist
Det är en myt att ett högt proteinintag gör att vi bygger extra mycket muskler. Kroppen har inget förråd för att lagra protein, så överskottet kommer bara att fungera som bränsle.

Ät allsidigt
En annan myt är att du bör äta väldigt mycket protein och nästan inga kolhydrater alls. Flera populära bantningskurer bygger på den tesen, men det kan vara direkt skadligt.

Du behöver få i dig både protein, kolhydrater och fett för att må bra. Dessutom är det lätt hänt att man får i sig för mycket av det dåliga fettet om man äter stora mängder proteinrika feta livsmedel som korv, grädde och dessertostar.

Ät därför allsidigt och undvik att krångla till det.



Hur mycket ska man äta?
De svenska rekommendationerna är att kosten ska vara uppdelad på 15 procent protein, 30 procent fett och 55 procent kolhydrater. För en vuxen person innebär det cirka 0,8 gram protein per kilo kroppsvikt varje dag.

I genomsnitt räknar man med att en tredjedel av proteinet vi får i oss kommer från mjölk och mejeriprodukter, en tredjedel från kött, fisk och ägg samt en fjärdedel från bröd och spannmålsprodukter.

Protein
Är bra för: Bland annat muskeluppbyggnad. Men det innebär inte att du kan bygga muskler bara genom att äta mycket protein.



Finns i: Kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Samt i bönor, linser och i viss mån i andra baslivsmedel som bröd, potatis, ris och pasta.



Om du äter för lite: Riskerar du att bryta ner muskelmassa och därmed skapa obalans i kroppen. Proteinbrist är ovanligt i Sverige eftersom protein finns i små mängder i de flesta livsmedel.



Kul att veta: Forskning visar att protein är det näringsämne som ger störst mättnad per kalori.



Källa: Livsmedelsverket, Hälso.info

Allt om fett

Avstå inte, välj rätt
Du måste äta fett varje dag för att din kropp ska fungera.

Fett tillför energi och innehåller livsviktiga vitaminer som A, D, E och K. Själva fettväven är dessutom isolerande och skyddar de inre organen.


Kroppen klarar sig inte på bara kolhydrater och protein. Du måste äta fett också. Fettet tillför energi och innehåller livsviktiga vitaminer som A, D, E och K. Själva fettväven är dessutom isolerande och skyddar de inre organen.
Foto: börje thuresson, MORGAN NORMAN Visste du att...
Olja består till 100% av fett. Motsvarande siffra för smör är cirka 80 %. Smör innehåller alltså inte bara fett utan också mjölk, salter, lite proteiner och mjölksocker. Mjölken är ingenting man tillsätter, utan smöret får den fetthalt det har vid tillverkningen.



En tesked olja innehåller 5 gram fett och 45 kcal.

En tesked smör innehåller 4 gram fett och 36 kcal.



Källa: Svenska Smör



Omättat fett = bra fett
Lax

Makrill

Avocado

Nötter

Oliver

Solrosfrön

Olivolja

Rapsolja



Mättat fett = dåligt fett
Kött

Korv

Grädde

Ost

Mjölkcholkad

Pommes Frites

Chips

Kokosfett



Olika fetter
Vegetabiliskt fett = fett från växtriket. Till exempel olivolja och rapsolja.

Animaliskt fett = fett i produkter som kommer från djur. Till exempel kött och grädde.

Omättat fett = Bäst för hälsan. Finns i vegetabiliska oljor, fisk och skaldjur.

Mättat fett = Sämre för hälsan. Finns i kött och mejerivaror.

Fleromättat fett = Omättat fett kan vara enkelomättat eller fleromättat. Det beror på hur fettsyrorna är uppbyggda. Fettsyrorna Omega-6 och Omega-3 är fleromättade. Fleromättat fett är bra för kroppen.

Fettsyror = Fettets byggstenar.

Härdat fett = Olja som under högt tryck förvandlats till fast form kallas härdat. Under härdningen omvandlas de nyttiga omättade fettsyrorna till mättade.


Eftersom fett är så viktigt för vår överlevnad kan kroppen lätt lagra fett, som en energireserv.

Äter du en balanserad kost behöver du inte vara rädd för att få i dig för lite fett. Faran är snarare det omvända.

Många undviker fett när de försöker gå ner i vikt. Det är rätt tänkt. Fett är det näringsämne som innehåller mest kalorier per gram. Men låt det inte gå över styr. Äter du för lite fett minskar fettförbränningen. Du måste äta fett för att förbränna fett. Det du ska fokusera på är att välja rätt sorts fett, inte att avstå.

Omättat och mättat fett
Man kan dela in fett i två huvudgrupper - omättat och mättat fett.

Vilken grupp ett fett tillhör beror på hur fettsyrorna, fettets byggstenar, är uppbyggda kemiskt.

Omättade fetter kan vara enkelomättade eller fleromättade.

Det omättade fettet är bäst för hälsan. Det finns bland annat i vegetabiliska oljor, fet fisk som ål, lax och makrill och skaldjur.

Kroppen kan inte framställa omättat fett själv så det är viktigt att vi får i oss det via maten.

Det sämre mättade fettet finns i feta charkuteri och mejeriprodukter. Mättat fett fastnar i blodådrorna och höjer blodtrycket. Det ökar risken för hjärt – och kärlsjukdomar.

För att få i dig mindre mättat kan du begränsa ditt intag av korv, fläsk, fet mjölk, smör, grädde och ost.

Vegetabiliskt fett
Oljor från växtriket kallas vegetabiliska.

Solrosolja, rapsolja och olivolja är exempel på vegetabiliska oljor. De är rika på omättade fettsyror och alltså bra för kroppen.

Vanlig matolja är en blandning av raps –och solrosolja.

Omega-6 och Omega-3
Omega-6 och Omgega-3 är så kallade essentiella fettsyror. De behövs bland annat för uppbyggnaden av nya celler. Kroppen kan inte tillverka essentiella fettsyror själv, så vi måste få i oss dem via det vi äter.

Omega-6 finns i alla vegetabiliska oljor. Omega-3 i fet fisk och skaldjur. För att få i dig tillräckliga mängder bör du äta feta fiskar ett par gånger i veckan.

Både Omega-6 och Omega-3 är fleromättade.

Animaliskt fett
Animaliskt fett är fett från djur. Kött, korv, ost, grädde och smör innehåller till exempel animaliskt fett.

Blanda inte ihop smör med bakmargarin och smörgåsmargarin.

Smör är en naturprodukt gjord på grädde. Margarin tillverkas av olja och vatten. 40-procentigt lättmargarin innehåller till exempel nästan 60 procent vatten.

För att få den stabila konsistensen omvandlar man de vegetabiliska oljorna till fast form i en kemisk process som kallas härdning.

Förutom att oljan får fast form under härdning går mycket av de goda egenskaperna förlorade. De nyttiga omättade fettsyrorna omvandlas till mättade fettsyror, som är sämre för hjärta och kärl.

Beroende på hur långt in i processen man avbryter blir fetterna antingen härdade eller ”delvis härdade”.

Varför använder man då inte smör på en gång, om det är den fasta konsistensen man vill åt? Smör lämpar sig sämre till industriprodukter eftersom det har kortare hållbarhet.

Transfett
Vid viss härdning bildas så kallade transfettsyror. Forskning pågår om transfett är farligt. Vad man vet idag är att transfett höjer det onda kolesterolet, det som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Transfett var tidigare vanligt i margarin, men man har ändrat tillverkningsmetoderna. Nu får du i dig transfett genom till exempel:

- Industribakade kex och kakor

- Pulversoppor och pulversåser

- Snacks som chips och ostbågar

- Frityrolja

Egentligen finns det ingen orsak att skilja på transfetter och mättat fett. De har samma egenskaper och samma dåliga hälsoeffekter. Vi bör äta mindre av båda sorterna.

Kolesterol
Kolesterol räknas också till fetterna. Vi får i oss kolestrol via animaliska livsmedel.

Dessutom finns det naturligt i våra kroppar. Kolesterol behövs bland annat för produktionen av östrogen och testosteron.

Kolesterol i sig är alltså inget farligt. Det är ett överskott av kolesterol i blodet som är en riskfaktor. Det kan leda till återförfettning, det vill säga att blodådrorna slammar igen. Då får blodet svårare att rinna igenom och hjärtat måste arbeta hårdare.

Hur mycket fett är lagom?
Max 30 procent av ditt dagliga energiintag bör komma från fett.

Genomsnittet i Sverige ligger lite över det, på cirka 34 procent.

En dryg fjärdedel av fettet kommer från mattfetter och oljor, en femtedel från ost, grädde och mjölk, en femtedel från kött och köttprodukter samt en femtedel från kaffebröd, godis och glass.

Max 10 procent av kalorierna bör komma från transfett och mättat fett.

För att räkna fram hur mycket fett du behöver per dag kan du ta 30 procent av din kalorinivå och dela summan med nio. Då får du fram hur många gram fett du ska äta per dag.

Light eller ”vanlig”?
Om du ska välja fullfettprodukter eller lightvarianten är upp till dig.

Många påstår att fullfettrodukter smakar bättre än lightvarianterna. Det är inte bara fördomar.

Fett är bärare av smakämnen och påverkar matens konsistens. Det är därför krogmat ofta är så kaloririk. Det är helt enkelt lättare att få det att smaka bra om man grundar med grädde och smör.

- Visst kan du välja fetare produkter om du vill, om du tycker att det smakar bättre än lättvarianterna. Så länge du skriver in allt i dagboken och klarar att hålla dig inom dina rekommenderade kalorier och får en bra fördelning i cirkeln så är det helt ok. Det finns inget magiskt i lättprodukterna, de innehåller bara lite mindre kalorier än originalvarianterna, säger dietist Josefine Jonasson.

Allt om kolhydrater

Allt om kolhydrater
Bränsle för kroppen
Kroppen behöver bränsle för att fungera. Kolhydrater är kroppens främsta bränsle.

Kolhydrater finns framför allt i bröd, pasta, ris, potatis, frukt och grönsaker. Socker ingår också i begreppet kolhydrater.

Kolhydraterna ger oss energi och ork. Hjärnan behöver dem för att fungera och kroppen för att bygga upp cellerna. De är också viktiga för ämnesomsättningen.

Äter du för lite kolhydrater känner du dig trött och orkeslös.

Snabba och långsamma
Kroppen tar upp kolhydrater olika snabbt beroende på hur de är uppbyggda kemiskt. Man brukar tala om snabba och långsamma kolhydrater.

Långsamma kolhydrater är bäst för kroppen. De håller blodsockret på en jämn nivå och det minskar godissug och hungerattacker. Långsamma kolhydrater finns i bönor och baljväxter, pasta, ris, potatis, rotfrukter och grönsaker samt grovt bröd.

Snabba kolhydrater är lite sämre. De påverkar blodsockernivån negativt, så att det stiger hastigt och sedan stupar brant.

Ett lågt blodsocker gör dig trött, hängig och inte sällan godissugen. Snabba kolhydrater finns i allt som innehåller mycket socker, till exempel godis, läsk, saft, kakor, bullar, kex och vitt bröd.

GI
Begreppet GI (Glykemiskt index) har fått ett uppsving de senaste åren men är egentligen inget nytt. GI visar hur snabbt kolhydrater omvandlas till blodsocker.

För att få fram vilket GI-index en produkt har mäter man hur snabbt och hur länge blodsockernivån påverkas efter att man har ätit det.

Enkelt uttryckt kan man säga att snabba kolhydrater har högt GI, långsamma kolhydrater har lågt GI.



Nackdelen med GI
Fördelen med GI är att man kan jämföra livsmedel med varandra och enkelt se vilken mat som håller blodsockret i schack.

Nackdelen är att GI inte tar hänsyn till kalorier eller näringsvärde i maten. Nutella har till exempel lägre GI än ett äpple, trots att äpplet är nyttigare.

Ett livsmedel är alltså inte garanterat ett bra val bara för att GI-värdet är lågt.

Lite förenklat kan man säga att GI är ett trendigt sätt att förklara vilka livsmedel som är bra för oss. Läkare och dietister har i alla år förespråkat att vi bör äta grovt bröd, frukt, grönsaker och pasta (lågt GI), och att vi bör minska på konsumtionen av sockerrika och raffinerade produkter som vitt bröd, sylt, sockrade flingor och godis (högt GI).

Hur mycket är lagom?
Huvuddelen av ditt energiintag, drygt 50%, bör komma från kolhydrater. Främst i form av bröd, pasta, potatis, frukt och grönsaker.

Konsumtionen av sockerrika livsmedel bör begränsas eftersom socker till skillnad från annat inte innehåller någon näring, bara energi.

Ammi Bohlin


Snabba kolhydrater:

Sylt

Sockrade flingor

Vetebröd

Gelégodis



Långsamma kolhydrater:

Frukt

Osötad musli

Grovt bröd med hela korn

Råris

Mörk choklad



Så funkar det
Kolhydrater är ett samlingsnamn för socker, stärkelse och kostfiber.

Kroppen bryter ner socker och stärkelse till glukos.

Glukos behövs för att cellerna ska få energi.

När glukosen tas upp i blodet kallas det för blodsocker.

Blodsockernivån visar hur mycket socker du har i blodet vid en viss tidpunkt.

För att må bra ska blodsockernivån vara relativt stabil.

Långsamma kolhydrater ger en jämn blodsockerkurva.

Snabba kolhydrater ger en ojämn kurva med mycket toppar och dalar.



Fakta: Kolhydrater
Finns i: Bröd, gryner, pasta, potatis, frukt och grönsaker. Socker ingar också i begreppet kolhydrater.



Är bra för: Ger energi och ork. Hjärnan behöver kolhydrater för att kunna fungera och kroppen behöver dem för att bygga upp cellerna. Kolhydrater är också viktiga för ämnesomsättningen.



Om du äter för lite: Känner du dig trött och orkeslös.

Förrädiskt socker väcker aptiten

Tema Fetma

Förrädiskt socker väcker aptiten
Fet mat gör oss mätta medan socker ökar aptiten. När vi äter sötsaker frisätts ämnen som stimulerar vår aptit och leder till en ökning av kroppsvikten. Forskning visar att det är sötsakerna snarare än feta matvaror som ligger bakom dagens fetmaexplosion.

Charlotte Erlanson-AlbertssonCharlotte Erlanson-Albertsson är professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet. Hon forskar om aptitreglering och energibalans och intresserar sig särskilt för den energirika kosten som innehåller fett och socker. Under senare år har hennes forskningsämne rönt allt större uppmärksamhet. En av anledningarna till att aptitregleringen blivit så aktuell är naturligtvis den ökande fetman, särskilt bland barn och ungdomar.
De är de stora förlorarna idag, menar hon. Om fler ska slippa dra på sig övervikt behövs ökad kunskap om hur vi påverkas av maten. För den snabba ökningen av fetman de senaste 50 åren beror på att vi ändrat vårt beteende kring mat. Det har inte en genetisk orsak.

- Maten är ju vår belöning. Det är den enda belöning som fungerar till hundra procent, säger Charlotte Erlanson-Albertsson. Men idag har vi helt tappat reglerna kring maten. Barnfetman är föräldrarnas fel, det är därför vi måste arbeta förebyggande med småbarnsfamiljerna. De har ett ansvar att lära barnen goda vanor, istället för att tillåta ett helt fritt ätande av skräpmat.

Det är orimligt att begära att barn och ungdomar själva ska förstå eller känna efter när det är nog, menar Charlotte Erlanson-Albertsson.

- Det gör de inte. Och inte vi vuxna heller. Vi är byggda för att söka oss till välsmakande mat. Den behövs för att ge glukos, drivmedel, till cellerna i vår kropp. Vår stora hjärna behöver detta bränsle för att fungera. Smakar det gott säger hela vår biologi åt oss att fortsätta äta. Och eftersom vi lever i ett samhälle med ett ständigt överflöd av välsmakande mat, finns det inget stopp. Om inte vi själva sätter det.


Sockret ökar aptiten
Charlotte Erlanson-Albertssons forskning visar att det är sötsakerna snarare än feta matvaror som ligger bakom dagens fetmaexplosion. Medan det feta får oss att känna tillfredsställelse och mättnad, ökar sockret aptiten. Kombineras socker och fett, som i söta bakverk, förlorar hjärnan förmågan att hantera aptiten.
I ett experiment jämfördes hur mycket 18 normalviktiga kvinnor åt om de fick en frukost med mycket socker (25 procent), jämfört med en sparsamt sockrad (två procent). Den sockrade frukosten innehöll lättfil, sockrad müsli, och fruktsaft och den andra fullkornsbröd, lättmargarin, mager ost och apelsinjuice. Båda frukostarna innehöll lika mycket energi per gram. Försökspersonerna uppmanades att äta så mycket de önskade. Resultaten visade att de som fick den rikligt sockrade frukosten åt mer än de som fick den nästan sockerfria. Försöket bekräftar andra studier som visar att socker höjer aptiten för en rätt.

Smaken för socker har vi med oss från våra förfäder, som strövade runt och jagade och letade efter mat. Sötman gav vägledning för att välja rätt föda i kris-lägen. Medan surt, salt och beskt varnar oss från att äta för mycket, signalerar det söta löften om trevliga upplevelser.

Att vi mår så bra av sötma hör ihop med att opiater frisätts när vi äter sött. Dessa kroppsegna morfinliknande ämnen förmedlar inte bara eufori utan också smärtlindring. Att aptiten stimuleras beror på att hungerpeptider frigörs, bl a grelin. Grelin är en potent hungersignal som förutom att den ökar hungern också leder till en ökning av kroppsvikten.
Sockret är också förrädiskt eftersom det riskerar att skapa ett beroende. Att det finns något som heter sockerberoende är visserligen inte alla forskare ense om, men Charlotte Erlanson-Albertsson har hittills inte hittat något som motsäger hennes övertygelse.


Beroende av socker
I ett försök att ta reda på om sockerberoende finns fick råttor fri tillgång till en dryck som bestod av 25 procent socker (sackaros) under ett par veckors tid. Djuren drack från början en liten mängd sockerlösning, men efter hand mer och mer. Efter en vecka drack de dubbelt så mycket av den sockrade lösningen. Det gav misstankar om att belöningssystemet hade aktiverats och att en tolerans redan utvecklats, steg 1 och 2 i beroendets trestegsspiral.
Mätningar i hjärnan visade att det förhöll sig så: dopaminnivån var stegrad medan nervsignalämnet acetylkolin hade minskat. Denna förändring var exakt lik den som en injektion av morfin åstadkommer. Medan dopamin signalerar välbefinnande har acetylkolin motsatt effekt. Efter 24 timmar märktes abstinens-symtom i form av ryckningar och skakningar. När sockret togs bort, fick råttorna ångest. Forskarna drog slutsatsen att ett sockerberoende kan framkallas vid hög konsumtion av socker.


Steget till människa är inte långt
- Självklart ska vi äta sötsaker. God mat och även sötsaker tillhör livet väsentliga glädjeämnen, påpekar Charlotte Erlanson-Albertsson. Men vi behöver sätta staket runt vår konsumtion.
Hon önskar att det fanns en stark myndighet som hade förmågan att föra ut ett enkelt budskap för att reglera vår sockerkonsumtion. Fick hon bestämma skulle råden vara:

•slopa läsk till vardags
•ät bara lördagsgodis
•inför en daglig frukt till efterrätt, unna dig en sötad paj eller kaka bara till helgens måltid.
•ät ett lagat mål hemma varje dag, hoppa gärna över de feta och söta luncherna ute
•laga din egen mat, hoppa över halvfabrikaten.
Charlotte Erlanson-Albertsson har sagt samma saker i många år. Ibland tvivlar hon och tycker inte att någon lyssnar. Men nu börjar hon se resultat.

- Budskapet att socker är boven i dramat kring fetma har gått fram. Läskedrycksförsäljningen har gått ner. Kalaspuffar har minskat från 52 procent socker till 45 procent. Det är alltid något, skrattar hon.


Hjälp att bli mätt
Nu håller Charlotte Erlanson-Albertsson på att ta fram en functional food-produkt, som ska hjälpa oss att bli mätta.
- Problemet idag är att vi äter alldeles för lättsmält mat. En återgång till stenålderskost är inte realistisk, men att äta något som kan påverka vår mättnadskänsla, tror jag på.

Idén att ta fram en functional food-produkt som ska hjälpa till i kampen mot fetma är ett helt nytt spår för henne.

- Det är ett koncentrerat bladextrakt, som har en fiberfunktion, berättar Charlotte Erlanson-Albertsson. Tanken är att det ska skapa mättnad. Jag tror absolut det finns en marknad, för något som kan öka vår mättnadskänsla. Många människor är inte beredda att göra de förändringar som krävs för att skapa bättre matvanor. Att stärka sin kost genom mättande ämnen däremot, tror jag har en potential.

Författare: Pia Carlson