Förrädiskt socker väcker aptiten

Tema Fetma

Förrädiskt socker väcker aptiten
Fet mat gör oss mätta medan socker ökar aptiten. När vi äter sötsaker frisätts ämnen som stimulerar vår aptit och leder till en ökning av kroppsvikten. Forskning visar att det är sötsakerna snarare än feta matvaror som ligger bakom dagens fetmaexplosion.

Charlotte Erlanson-AlbertssonCharlotte Erlanson-Albertsson är professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet. Hon forskar om aptitreglering och energibalans och intresserar sig särskilt för den energirika kosten som innehåller fett och socker. Under senare år har hennes forskningsämne rönt allt större uppmärksamhet. En av anledningarna till att aptitregleringen blivit så aktuell är naturligtvis den ökande fetman, särskilt bland barn och ungdomar.
De är de stora förlorarna idag, menar hon. Om fler ska slippa dra på sig övervikt behövs ökad kunskap om hur vi påverkas av maten. För den snabba ökningen av fetman de senaste 50 åren beror på att vi ändrat vårt beteende kring mat. Det har inte en genetisk orsak.

- Maten är ju vår belöning. Det är den enda belöning som fungerar till hundra procent, säger Charlotte Erlanson-Albertsson. Men idag har vi helt tappat reglerna kring maten. Barnfetman är föräldrarnas fel, det är därför vi måste arbeta förebyggande med småbarnsfamiljerna. De har ett ansvar att lära barnen goda vanor, istället för att tillåta ett helt fritt ätande av skräpmat.

Det är orimligt att begära att barn och ungdomar själva ska förstå eller känna efter när det är nog, menar Charlotte Erlanson-Albertsson.

- Det gör de inte. Och inte vi vuxna heller. Vi är byggda för att söka oss till välsmakande mat. Den behövs för att ge glukos, drivmedel, till cellerna i vår kropp. Vår stora hjärna behöver detta bränsle för att fungera. Smakar det gott säger hela vår biologi åt oss att fortsätta äta. Och eftersom vi lever i ett samhälle med ett ständigt överflöd av välsmakande mat, finns det inget stopp. Om inte vi själva sätter det.


Sockret ökar aptiten
Charlotte Erlanson-Albertssons forskning visar att det är sötsakerna snarare än feta matvaror som ligger bakom dagens fetmaexplosion. Medan det feta får oss att känna tillfredsställelse och mättnad, ökar sockret aptiten. Kombineras socker och fett, som i söta bakverk, förlorar hjärnan förmågan att hantera aptiten.
I ett experiment jämfördes hur mycket 18 normalviktiga kvinnor åt om de fick en frukost med mycket socker (25 procent), jämfört med en sparsamt sockrad (två procent). Den sockrade frukosten innehöll lättfil, sockrad müsli, och fruktsaft och den andra fullkornsbröd, lättmargarin, mager ost och apelsinjuice. Båda frukostarna innehöll lika mycket energi per gram. Försökspersonerna uppmanades att äta så mycket de önskade. Resultaten visade att de som fick den rikligt sockrade frukosten åt mer än de som fick den nästan sockerfria. Försöket bekräftar andra studier som visar att socker höjer aptiten för en rätt.

Smaken för socker har vi med oss från våra förfäder, som strövade runt och jagade och letade efter mat. Sötman gav vägledning för att välja rätt föda i kris-lägen. Medan surt, salt och beskt varnar oss från att äta för mycket, signalerar det söta löften om trevliga upplevelser.

Att vi mår så bra av sötma hör ihop med att opiater frisätts när vi äter sött. Dessa kroppsegna morfinliknande ämnen förmedlar inte bara eufori utan också smärtlindring. Att aptiten stimuleras beror på att hungerpeptider frigörs, bl a grelin. Grelin är en potent hungersignal som förutom att den ökar hungern också leder till en ökning av kroppsvikten.
Sockret är också förrädiskt eftersom det riskerar att skapa ett beroende. Att det finns något som heter sockerberoende är visserligen inte alla forskare ense om, men Charlotte Erlanson-Albertsson har hittills inte hittat något som motsäger hennes övertygelse.


Beroende av socker
I ett försök att ta reda på om sockerberoende finns fick råttor fri tillgång till en dryck som bestod av 25 procent socker (sackaros) under ett par veckors tid. Djuren drack från början en liten mängd sockerlösning, men efter hand mer och mer. Efter en vecka drack de dubbelt så mycket av den sockrade lösningen. Det gav misstankar om att belöningssystemet hade aktiverats och att en tolerans redan utvecklats, steg 1 och 2 i beroendets trestegsspiral.
Mätningar i hjärnan visade att det förhöll sig så: dopaminnivån var stegrad medan nervsignalämnet acetylkolin hade minskat. Denna förändring var exakt lik den som en injektion av morfin åstadkommer. Medan dopamin signalerar välbefinnande har acetylkolin motsatt effekt. Efter 24 timmar märktes abstinens-symtom i form av ryckningar och skakningar. När sockret togs bort, fick råttorna ångest. Forskarna drog slutsatsen att ett sockerberoende kan framkallas vid hög konsumtion av socker.


Steget till människa är inte långt
- Självklart ska vi äta sötsaker. God mat och även sötsaker tillhör livet väsentliga glädjeämnen, påpekar Charlotte Erlanson-Albertsson. Men vi behöver sätta staket runt vår konsumtion.
Hon önskar att det fanns en stark myndighet som hade förmågan att föra ut ett enkelt budskap för att reglera vår sockerkonsumtion. Fick hon bestämma skulle råden vara:

•slopa läsk till vardags
•ät bara lördagsgodis
•inför en daglig frukt till efterrätt, unna dig en sötad paj eller kaka bara till helgens måltid.
•ät ett lagat mål hemma varje dag, hoppa gärna över de feta och söta luncherna ute
•laga din egen mat, hoppa över halvfabrikaten.
Charlotte Erlanson-Albertsson har sagt samma saker i många år. Ibland tvivlar hon och tycker inte att någon lyssnar. Men nu börjar hon se resultat.

- Budskapet att socker är boven i dramat kring fetma har gått fram. Läskedrycksförsäljningen har gått ner. Kalaspuffar har minskat från 52 procent socker till 45 procent. Det är alltid något, skrattar hon.


Hjälp att bli mätt
Nu håller Charlotte Erlanson-Albertsson på att ta fram en functional food-produkt, som ska hjälpa oss att bli mätta.
- Problemet idag är att vi äter alldeles för lättsmält mat. En återgång till stenålderskost är inte realistisk, men att äta något som kan påverka vår mättnadskänsla, tror jag på.

Idén att ta fram en functional food-produkt som ska hjälpa till i kampen mot fetma är ett helt nytt spår för henne.

- Det är ett koncentrerat bladextrakt, som har en fiberfunktion, berättar Charlotte Erlanson-Albertsson. Tanken är att det ska skapa mättnad. Jag tror absolut det finns en marknad, för något som kan öka vår mättnadskänsla. Många människor är inte beredda att göra de förändringar som krävs för att skapa bättre matvanor. Att stärka sin kost genom mättande ämnen däremot, tror jag har en potential.

Författare: Pia Carlson